ARBETSLIVETS DAG 2013 | PROGRAM | FÖREDRAG | ANMÄLAN
Medarbetarenkät | Cybermobbning | Kreativitet | Arbetsmiljö | Metaforer | Fördomar
Den dominerande modellen för att bedöma psykosociala arbetsmiljörisker i svenskt arbetsliv är krav/kontroll/socialt stöd-modellen. Det har emellertid visat sig att även i arbetssituationer där man, enligt modellen borde ha låga arbetsmiljörisker, mår folk dåligt på grund av arbetet.
Det aktuella forskningsprojektet har tagit fasta på den utmaningen och tagit en annan utgångspunkt än den traditionella arbetsmiljöforskningen. Utgångspunken har varit att vårt dagliga organiserande till stor del styrs av vilka diskurser – resonemang, tankefigurer – som råder (refereras/produceras) på den specifika arbetsplatsen. Ett antal arbetssituationer har analyserats och genom den diskursiva ansatsen har det visat sig vara möjligt att uppmärksamma andra sorters risker än de mer traditionellt formulerade riskerna.
De risker som har uppmärksammats i projektet handlar mer om vem man blir genom organiserandet än om arbetsbelastning. En konsekvens som därigenom blivit tydlig är att de åtgärder som ofta vidtas för att komma till rätta med arbetsbelastningsrisker riskerar att förvärra de i projektet uppmärksammade riskerna. Den diskursiva ansatsen blir därmed inte bara ett sätt att uppmärksamma andra risker utan behöver förstås även för den som gör riskbedömningar baserade på teorier om arbetsbelastning, krav, kontroll och socialt stöd. Annars riskerar man att, i god tro och i all välmening, göra ont värre.
Lisbeth Rydén
Projektledare och forskare vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering vid Malmö högskola och Kommunförbundet Skåne.
Mer info finner du på:
www.mah.se/cta
www.kfsk.se
www.ellerr.se
